Gårdschips - Tryffelchips

 
Hallå!
 
Nu ska här hyllas.
 
Gårdschips är ett intressant chipsmärke. I Gårdschips sortiment finns ett antal spännande smaker, såsom Lime & Rosépepper, Sparris, Parmesan och den senaste nyheten Sourcream & Sweet Ginger. På alla Gårdschips påsar framgår vilken potatissort chipsen är gjorda av, vem som odlat potatisen och vem chipsmästaren ansvarig för tillverkningen är. Dessutom anges koordinater till åkern där potatisen odlats. Trevligt tycker jag! 
 
Första intrycket är påsens utseende, dvs. paketeringen, som ju faktiskt är relativt oviktig i sammanhanget. Vem köper chips pga. påsens utseende? Ingen människa man vill fira jul med i alla fall. Ändå en eloge för infon som nämndes i föregående stycke. Påsen är  rätt fin men skit i det nu.
 
Så fort man öppnar påsen slår en väldigt behaglig doft av tryffel och en aning smör öppnaren i ansiktet som en len lavett. Om man anstränger sig lite känner man också en svag potatisarom. Doften är kort sagt mycket bra. Den enda synpunkten jag har är att lavetten gärna får vara lite hårdare (dvs. ännu mer doft).
 
Utseendet av chipsen är helt OK. Inget särskilt men inte heller något som drar ner helhetsintrycket. Chipsen är överlag ganska små med trevliga ojämnheter och halvfin färg (ibland lite bleka). Potatisen är oskalad innan den skivas så varje chips har en mysig skalkant.
 
Konsistensen är klart godkänd. Flarnen har en bra crunch men är ibland åt det mjukare hållet. Överlag finns ändå bra krisp i tuggorna. Tjockleken är lagom vilket ger ett fint tuggmotstånd. Ibland innehåller påsen klumpar av flera chips som liksom kladdat ihop sig under friteringen. Sådana klumpar har en underhållande konsistens (om än inte så chipsig).
 
SMAKEN! Nu kommer vi till det viktigaste. Ett chips som har en fantastisk påse, utmärkt doft, läckert utseende och en förträfflig konsistens men samtidigt smakar fan är ju inte värd att placera i truten. Det är tur att tryffelchipsen inte smakar fan, utan tvärtom, oerhört gott. Smaken är rejäl. Smaken är tydlig tryffel. Tillverkaren ljuger alltså inte, chipsen smakar som beskrivningen är. Att smaken också beskrivs som "kompromisslös" är visserligen märkligt. Hur är en smak om den är kompromisslös? Oavsett tillverkarens ordval så är smakbalansen på chipsen ett föredöme. Man har inte snålat på kryddan, men samtidigt hittat en utmärkt balans mellan tryffelsmaken och sältan. Bra! Ris: chipsen är åt det flottiga hållet.
 
Det är, som ni säkert förstår, fullständigt onödigt (och lite korkat) att dippa dom här små liven. Ett bra riktmärke för hur bra en chipssort är förresten huruvida dip behövs för att nå maximal njutning av chipsen. Behövs dip inte är det i regel rätt så trevliga chips, men om dip istället är nödvändigt kan man räkna med att chipsen inte är särskilt bra. Ett exempel är Estrellas vickningschips som smakar som en bit salt skorpa utan dip.
 
Ett minus med den här (fantastiska) chipssorten är att smakintesiteten kan skilja sig åt ganska mycket mellan två olika påsar. Ojämnheten är visserligen spännande och bidrar till att jag ser fram emot öppningsskedet av påsen än mer för att låta smakintensiteten avslöja sig. Som om smaken inte var skäl nog att se fram emot påsöppningen.
 
Den här chipssorten är en av mina absoluta favoriter och kan ses som en referenspunkt för framtida recensioner.
 
Tillbehörstips: Rött vin, lageröl, ljus ale, salami (t.ex. napoli).
 
Paketering (0-10): 6
Doft (0-10): 8
Utseende (0-10): 6
Konsistens (0-10): 7
Smak (0-20): 18
 
 Sammanlagd poäng (glädje) (0-60): 45 (75%)
 
  
 
Chips | |
Upp