Chips.blogg.se

 

Dags igen. Idag ska jag ge mitt utlåtande om Estrellas chips med smak av gräddfil och lök, men inte deras vanliga variant, utan en som man försöker lyfta som ett nyttigare alternativ. Det är alltså 30 % mindre fett i de här chipsspånen. Av princip blir jag tveksam inför en sådan sak. Varför göra chips lite nyttigare? Vem försöker man lura? Om man ska vara nyttig gör man nog bäst i att skita i att äta chips över huvud taget. Att välja chips utifrån fettprocent eller kaloriinnehåll är ju oerhört märkligt. Alltså: jag var skeptisk till den här chipssorten, men tänkte att jag offrar mig för att kunna ge en recension.

 

Estrella är ju som bekant en jätte på chipsmarknaden tillsammans med OLW. De två har tillsammans en marknadsandel på cirka 70 % där OLW står för en lite större del, i alla fall enligt de siffror jag hittar efter en snabb och slarvig sökning i ämnet. Oavsett marknadsandelar har Estrella för det mesta ganska gråa chipssorter, mycket standardgrejer. Men det finns några sorter som är fina, t.ex. är deras Västkustchips trevliga. Men mot bakgrund av den erfarenhet jag har av Estrella sedan tidigare, tillsammans med den ovan nämnda märkliga nyttighets-nischen, hade jag inte några större förhoppningar på den här chipsvarianten. Missförstå inte min kritik mot Estrella, man vet ju vad man får, men det är inget spektakulärt.

 

Paketeringen är, som ni kan se i bilden nedan, rätt tråkig. Som en silvrig Volvo V70, alltså ingenting man lägger märke till. Det händer ingenting. Anonym färg. Jag vill dock ge en eloge för bilden på de vackert skurna lökringarna. Det som förmodligen ska föreställa en lite skål med gräddfil ser ut som en kokosnöt delad i två. Sammanfattat utlåtande om paketeringen: äh.

 

Om man försöker lukta på de här supernyttiga (observera illa dold sarkasm) chipsen kan man känna en syrlig doft blandat med något som påminner om en blandning mellan skogaholmslimpa och ungbakad klyftpotatis. Det finns ju värre dofter men chips får gärna inte lukta frukost. Jag tycker ändå doften är helt OK.

 

Chipsen ser ut som chips. Utseendet är väl OK tack vare relativt stora flarn och en fin skalkant. Däremot är färgen ganska blek, en påskigt ljusgul nyans. Flarnen stoltserar med små näpna bubblor. Jag känner lite ömhet inför chipsen baserat på deras utseende. Jag skulle hellre känna en okontrollerbar hunger.

 

Konsistensen är sådär. Chipsen är ganska hårda och tjocka. Det finns en rimlig krisp. Den här konstiga low fat-varianten ger ju väntat nog ett chips som inte alls är flottigt, istället torrt. Kexkänsla.

 

Det finns chips som ger en sprudlande känsla i munnen när man känner dess smak, den här chipssorten når inte dit. Inte alls. Smaken är ju sourcream & onion, en klassiker i chipssammanhang. Problemet är att den här sorten är just sourcream & onion, med skillnaden att det är mindre smak men mer sälta. Estrella beskriver att chipsen är "generöst kryddade". Jag skulle gärna se att man byter ordet generöst mot snålt. Här kan nog en dip behövas. Saken är att smaken är god, den är bara för svag. När man rycker åt sig en påse chips med smak av sourcream & onion vet man ju vad man får, och det får man även i det här fallet, men bara lite mindre. Min kära sambo tyckte att chipsen smakade salva.

 

Sammantaget kan sägas att det här är en sämre variant av en redan ganska tråkig typ av chips. Köp den här sorten om du ogillar smak och när det händer grejer. Är du en sån som läser sista sidorna i en roman först? Då är de här chipsen något för dig, det bjuds nämligen inte på några överraskningar här. Till er andra, undvik dessa och köp någon av de finfina chipssorterna som faktiskt finns att köpa i vår vackra värld.

 

Tillbehörstips: Tabasco, läskeblask (kanske Fanta?), smaklös öl (för att inte helt utkonkurrera den lilla smak som chipsen bjuder på).